Trygg Landhockey

Svensk landhockey ska vara en trygg miljö för alla, utifrån ett såväl fysiskt som ett psykosocialt perspektiv. Inget barn ska utsättas för kränkningar eller övergrepp inom vår idrott. För att alla barn ska känna sig inkluderade och trygga i vår verksamhet behöver vi se till att vår idrottsmiljö är välkomnande och trygg för alla barn och ungdomar. Som en del av den svenska idrottsrörelsen står vi helt bakom idéprogrammet Idrotten Vill som ger oss riktlinjer för hur vi vill att idrott ska utformas. Lika självklar för oss är idrottens värdegrund med de fyra grundpelarna Glädje och Gemenskap, Demokrati och Delaktighet, Allas rätt att vara med och Rent spel.

Vi rekommenderar Riksidrottsförbundets webbplats Trygg Idrott där du hittar mer information om arbetet vi tillsammans gör inom idrottsrörelsen för att skapa just en trygg idrott för alla. Där finns också handledning för hur vi ska gå tillväga om värdegrunden bryts, samt stödmaterial till de föreningar som vill jobba aktivt med att skapa trygga idrottsmiljöer. Ett sådant är kompendiet Skapa trygga idrottsmiljöer, som med fördel kan användas som såväl diskussionsmaterial som guide/stöd för arbetet.

Barnkonventionen blir lag

Barnkonventionen består av 54 artiklar som skyddar barns rättigheter och är beslutad av FN. Eftersom Sverige ratificerat (skrivit under) barnkonventionen har vi som land förbundit oss att följa den. Efter ett riksdagsbeslut är konventionen också lag i Sverige från och med 1 januari 2020.

Idrottsrörelsen ska följa barnkonventionen

Redan i dag står det i Riksidrottsförbundets stadgar att all idrott för barn ska utgå från just barnkonventionen. Detta är alla specialidrottsförbund och föreningar som är medlemmar i RF är skyldiga att följa. Att verksamheten, i förening såväl som i förbund bedrivs i enlighet med barnkonventionen och utifrån ett barnrättsperspektiv, är alltså en förutsättning för att vara en del av idrottsrörelsen. I boken Barnens Spelregler (2018) som Riksidrottsförbundet tagit fram tillsammans med BRIS, tydliggörs vad detta innebär.

Riktlinjer och anvisningar för barn- och ungdomsidrott

I regeringens arbete inför att barnkonvention skulle bli lag i Sverige upptäcktes generella brister i barns möjlighet att uttrycka sina idéer och egen vilja. Det är ett viktigt område även för idrottsrörelsen. Den nya lagen ger oss anledning att syna verksamheten, säkerställa att vi lever som vi lär och lägga fokus på de områden där vi kan bli bättre.

Som förening bör man säkerställa att verksamheten lever upp till det som står i idrottens idéprogram Idrotten Vill samt Riksidrottsförbundets riktlinjer för barn- och ungdomsidrott. För att förstå hur riktlinjerna ska följas i praktiken har Riksidrottsstyrelsen också beslutat om mer konkreta anvisningar för barn- och ungdomsidrotten. De är uppdelade i fyra avsnitt: träning och tävling, ledarskap, delaktighet samt trygghet och säkerhet, och går att ladda ner HÄR.

Fundera på:

  • Hur får barnen vara med och påverka i föreningen?
  • Hur jobbar föreningen med att alltid sätta barnens bästa i första rummet?
  •  Hur säkerställer vi att ledare och ansvariga är utbildade i frågorna eller ges möjlighet att skaffa sig den kunskapen?

Krav på registerutdrag

Riksidrottsmötet 2019 tog beslut om att föreningar ska begära begränsat registerutdrag ur belastningsregistret för den som har uppdrag i en förening och där har direkt och regelbunden kontakt med barn. Beslutet träder i kraft den 1 januari 2020.  Detta bestämdes också på Svenska Landhockeyförbundets årsmöte i april 2019.

Enligt lag har alltså en förening rätt att begära att den som ska arbeta med eller på annat sätt ha kontinuerlig och nära kontakt med barn ska uppvisa ett begränsat registerutdrag från Polisen. I registerutdraget går det att se om personen är dömd för något av våra allra grövsta brott: mord, dråp, grov misshandel, människorov, samtliga sexualbrott, barnpornografibrott eller grovt rån. Att begära in utdragen är en del av ett förebyggande arbete och något som bör gälla lika för alla, oavsett hur länge en person verkat i en förening eller hur väl man känner varandra.

Föreningen är ansvarig för att kontrollen genomförs. Det är däremot den enskilde ledaren som begär utdrag från Polisen och uppvisar det för sin förening. Föreningen ska kontrollera utdraget och dokumentera att kontrollen har genomförts. Ingen annan dokumentation görs, och inga utdrag ska arkiveras av föreningen. Utdraget ska begäras ut regelbundet, exempelvis vartannat år.

Checklista för förening:

  • Besluta om rutin för arbetet med registerutdrag.
  • Utse minst två personer som ansvarar för hanteringen i föreningen.
  • Upprätta eller använd befintligt föreningsregister över vem/vilka som är tränare/ledare som har kontakt med barn.
  • Berörd person begär själv ut sitt utdrag från polisen via polisens webbsida
  • Personen lämnar registerutdraget till ansvariga i föreningen som bockar av i en lista att personen har lämnat sitt registerutdrag.
  • Ansvariga personer lämnar tillbaka registerutdraget till berörd person efter kontroll, alternativt förstör det efter överenskommelse. Utdraget får absolut inte arkiveras på något sätt.

Om registerutdraget inte är tomt

Lagen säger inget om hur ni som förening ska agera om personen har begått något brott som syns i registerutdragen. Tänk dock på att alltid sätta barnets bästa i främsta rummet när ni fattar ert beslut. Om registerutdraget visar domar som rör sexualbrott, barnpornografibrott, mord, dråp och olaga tvång får de av styrelsen utsedda ta ett samtal med personen och förklara att arbete med barn inte är lämpligt med den historiken. Behöver ni stöd i detta samtal kan RF/SISU-distriktets sakkunniga i barn- och ungdomsfrågor, eller RF:s idrottsombudsman, vara till hjälp. För övriga brott kan de av styrelsen utsedda öppna upp för en dialog i föreningen och med personen i fråga om lämpligheten med att arbeta med barn.

För mer information, ta del av Riksidrottsförbundets:

Om du misstänker att ett barn far illa

På Riksidrottsförbundets sida om trygg idrott finns stöd i hur du kan agera om värdegrunden på något sätt bryts. Det finns olika vägar att gå beroende på vad som har hänt, och det viktigaste är att du agerar! Ett första steg är att vända sig till sin förenings styrelse, alternativt till Svenska landhockeyförbundet. Om du misstänker eller vet att ett barn far illa, oavsett om det sker inom din idrottsverksamhet eller i en annan av barnets miljöer, kan du göra en anonym orosanmälan till din lokala socialtjänst. Du kan också ringa till BRIS Stödlinje för att prata med utbildad personal om du känner oro för ett barn.

Arbeta förebyggande

Det förebyggande arbetet för att skapa trygga idrottsmiljöer är otroligt viktigt. Viktiga punkter som bör finnas med, såsom värdegrundsarbete, handlingsplan, identifiering av riskzoner m.m. finns i  materialet Skapa trygga idrottsmiljöer. Där finns också en checklista för förebyggande arbete. Materialet kan med fördel användas som diskussionsunderlag och guide i föreningens arbete.

Öka kunskapen

En viktig del i det förebyggande arbetet är att öka kunskapen hos de som verkar i föreningen. Med kunskap och vetskap i hur man som vuxen bör agera i olika situationer kommer också ökad trygghet i ledarrollen. Nedan följer några tips på vägar till ökad kunskap:

Information:

Vill du ha mer information eller har du frågor om detta så är du alltid välkommen att kontakta oss på kansliet.